Grunden för alla våra utbildningar och arbetet på vår dagverksamhet är Silviahemmets vårdfilosofi med de fyra hörnstenarna. Det är ett personcentrerat arbets- och förhållningssätt som kan användas under hela sjukdomsförloppet – det vill säga från mild till svår fas i sjukdomen och till livets slut.
ˮSilviahemmets vårdfilosofi med de fyra hörnstenarna kan tillämpas överallt. Den bygger på humanistiska värden och kan användas oavsett språk, kultur eller religion.ˮ
Silviahemmets vårdfilosofi grundlades av professor Barbro Beck-Friis och bygger på den palliativa vårdfilosofins fyra hörnstenar: symtomkontroll, anhörigstöd, teamarbete och kommunikation. Målet är högsta möjliga livskvalitet för personer med demenssjukdom och för deras anhöriga.
Att lindra symtom och att bemöta varje individ personcentrerat innebär att beakta fysiska och psykiska faktorer, att se individen i sitt sociala sammanhang samt att beakta existentiella frågor. Det krävs en helhetssyn och kännedom om personens livshistoria. Här ingår kunskap om de olika demenssjukdomarna och symtom liksom omvårdnadsstrategier, behandlingar och hjälpmedel.
Anhöriga ses som kompetenta medlemmar i teamarbetet, men de har också egna och olika behov. Det krävs förståelse för hur svårt det är att vara anhörig och att anhöriga reagerar olika på den press som sjukdomen innebär. Anhörigstöd måste anpassas efter var och ens behov. Det är tillsammans med anhöriga man kan komma fram till vad som passar bäst för en person.
Ingen klarar demenssjukdom på egen hand. Det behövs teamarbete för att säkerställa god vård och omsorg. I teamet ingår självklart personen med demenssjukdom och anhöriga. Olika yrkeskategorier ingår i teamet och det gäller att säkra teamarbetet så att allas kompetens tas tillvara för att vården och omsorgen, och inte minst livskvaliteten för personen med demenssjukdomen och anhöriga ska optimeras.
Ett bra bemötande är A och O i alla relationer. Vid demenssjukdom, när kognitiva funktioner är påverkade, blir vårt bemötande särskilt viktigt. Genom kännedom om vikten av kroppsspråk och tonläge kan vi öka förutsättningarna för goda möten. Med kunskap om kommunikation vid demenssjukdom kan vi bygga goda och trygga relationer med den som är sjuk och med anhöriga, men också i vårt arbetslag.
ˮDet är en person vi möter, inte en sjukdom. Personcentrerad vård bygger på att lära känna personen framför sjukdomen. Det är viktigt att se hur dagsformen är för varje person, hur vi kan bidra till att dagen blir en bra dag – ingen dag är den andra lik.ˮ
